Framme!

Lundby, Örebro

Ja, det var vi ju för flera dagar sedan, men jag har inte uppdaterat. Vi åkte på torsdagskväll, nattåget till Örebro, 21.30.
Vilken pärs!
Vi höll på att missa tåget, trots att vi hade mycket tid på oss. Hade det inte varit för 2 snälla afrikaner på stationen hade vi aldrig kommit med. Vi hade alldeles för mycket packning (förstås) och för få armar!
Vi hade tänkt att en skulle vänta på stationen och den andra promenera tillbaka från garaget,  efter att vi kört bagaget, men vi insåg redan i bilen att det inte skulle gå, så vi beställde taxi. Guuud vad stressigt och nervöst. När jag satte mig i taxin var det 8 minuter tills tåget skulle gå. 
Nåja, efter taxi färd från garaget. Kom vi med på tåget, även om bagaget åkte i en annan vagn än oss.

Norskan, som var distiktssköterska, med Eyoub.

Resan var bra. Vi träffade en medelålders norsk kvinna i kupén som bestämt sig för att bacpacka en vecka i sverige. Hon hade ryggsäck och tält med sig. 
En ung australielisk (hur det nu stavas) tjej som backpackade i europa var också med i kupén. Vi hade mycket trevligt samtal. Jämförde Narvik och Luleå, Australien och Tunisien.
Vi bytte tåg i Stockholm. Tåget kom 20 minuter förtidigt (!) Vilket var tur för det tog en timme att flytta väskornaa från perrong 4 till 7!! Varför i hela h*vete har de inte bagagevagnar på centralstationen?!
Vi kom tillslut fram till Örebro och härliga Maria hade gjort en härlig midsommar middag som vi åt, innan det var dax att packa om väskorna och hoppa i säng. Jag fick med mig allt, faktiskt. Det trodde jag aldrig, men det var tack vare Marias kloka huvud! Packade massor i handbagaget!
Klockan 2 klev vi upp och åkte till arlanda. Det blev förstås lite stress där med, men det gick bra. Hade lite övervikt (typ 6-7 kg) och den sura gubben i incheckningen tyckte att jag var en oerfaren resenär: - Du ska aldrig lägga mer än 23 kg i varje väska, då måste man betala.
Han sa att jag skulle gå till SAS service disk för att betala, vilket jag ärligt talat glömde när vi bara hade 10 minuter till bording!
Knallröda och med en skrikande Eyoub i BabyBjörn kom vi med på flyget.

Väntar på att Tunis Airs disk ska öppna

Mellanlandade i Frankfurt, fucking Frankfurt! Där byter jag aldrig med om jag inte har samma bolag hela vägen. Nu fick vi leta efter en transferdisk som inte fanns, trots att vi frågade i en gate. Den enda informationen var en skärm som, trots att  man valde engelska visade information på tyska. Men inte en enda transfer disk där heller. Dessutom fick man inte handla i taxfree med det bordingpass vi kommit med.
Efter lång väntan och letande efter Tunis Airs disk fick vi våra bordingpass och då var flyget försenat, naturligtvis.
Jag var lagomt glad, trött efter 2 timmars sömn och hungrig var jag inget vidare resesällskap... Försökte sova lite på flyget, gick så där.
Men när vi kom fram var M och Ibbe inne i själva ankomst hallen, vid passkontrollen. M hade lurat Ibbe att det var en kompis till honom som kom, så Ibbe stackarn blev heeelt chockad när det var jag! Han bara stirrade och började gråta. Älskade barn! Nu vaktar han både mig och Eyoub, som en hök. Hahah
Jepp, vi är hemma. Kände redan när vi gick ut från flygplatsen att nu har jag kommit hem. Saknade värmen, språket och framför allt människorna!
Hela resan slutade med kramar och glägjetårar!

Mina pojkar!